Egentligen hade det varit mest passande att bara posta ett tomt inlägg. För det är så jag känner mig. TOM.
Nu väntar jag på att finaste Linda ska ringa så vi kan gå en promis, ska bli skönt att prata, skratta och röra lite på sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tomhet är en del av en naturlig process av sorg. Nödvändig trots känslan. Den går över genom att du accepterar den och ser den som en del av din sorgebearbetning.
SvaraRaderaIbland leder livet oss in på vägar vi tror oss inte vilja ta. Kanske för det ändå något gott med sig. Det possitiva med att vara på botten är ändå att det inte kan bli värre, bara bättre!
Och kom i håg...Att våga visa sig svag är en stark egenskap!
Ta hand om dig!